Redan i mitten på 1700-talet fick en del kvinnor rösträtt i Sverige, men det varade bara tillfälligt och det gällde långt ifrån alla kvinnor. Hur kom det sig att vissa kvinnor hade rösträtt redan då? Och varför var Sverige sist i norden med att införa allmän rösträtt? Det och mycket mer får du svar på längre ner.

Om kvinnlig rösträtt i Sverige

Under frihetstiden ca 1718-1772 fanns det en tanke om att kvinnor också skulle få rösta. Den tanken utvecklades till att kvinnor fick rösta i vissa lokala val, val av borgmästare och präster. Att vissa kvinnor fick rösta i den här typen av frågor beror förmodligen på att rösträtten inte var kopplad till en specifik person utan huruvida personen ägde burskap. Burskap innebar att du hade laglig rätt att utföra ett visst yrke samt klassades som borgare. Det gällde alltså både vissa kvinnor och män.

Tyvärr avskaffades den här formen av rösträtt för kvinnor 1772, men på vissa ställen i landet behölls den ändå på lokal nivå. Det berodde på att de ansvariga tolkade avskaffningen på olika sätt och därför läts exempelvis änkor i viss mån fortfarande rösta. Dock dröjde det inte länge innan också den här förmånen försvann.

Under de följande åren återkom olika regler kring huruvida kvinnliga företagare och/eller änkor hade möjlighet att rösta. Och det fördes en mängd olika demonstrationer, debatter och diskussioner i frågan. Här kan du läsa ännu mer om kvinnlig rösträtt i Sverige och hur det varierat under årens lopp.

Redan 1884 kom den första motionen om att kvinnor skulle få rösta, men förslaget fick aldrig speciellt stort stöd. Det ledde till startskottet för kampen om kvinnors rätt att rösta som forskarna daterar till tidigt 1900-tal. Det var exempelvis först nu som olika grupper av kvinnor började gå samman och tillsammans kämpa för att få rösträtt. 1919 stod det klart att det skulle bli en förändring av systemet och i valet 1921 var det allmän rösträtt i Sverige.

Varför Sverige var det sista landet i norden som införde kvinnlig rösträtt är svårt att sätta fingret på. Dels såg de politiska systemen olika ut i olika länder, dels fördes kampen på olika sätt i de olika länderna och dels fick det första förslaget inte tillräckligt med stöd. Hade den kvinnliga rösträtten fått stöd redan 1884 hade den allmänna rösträtten gällt betydligt tidigare.

Divi